Fast jag inte sett dig på så länge så tänker jag på dig ibland. Det var något som fastnade på mig, något som aldrig helt försvann. Alla klockor, körer & himlens orglar skulle varit för oss. Alla trummor & trumpeter, alla sagor & under. Allt på en & samma gång.
Ännu en natt utan sömn. Börjar bli galen. Och jävligt rastlös, det finns nog ingenting tråkigare än att vara sjukskriven. Ledig när alla andra jobbar. Jippie.
Har hängt med Patrik hela kvällen, först såg vi Melissa Horn och sen en film hemma hos mig. Imorgon funderar jag på The Hives, men jag tycker att jag har sett dom tillräckligt många gånger. Just nu längtar jag bara till torsdag.
Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig eller vara med dig.
Du tror att det bara är 4 år som du måste stå ut. Alla killar som är svin, alla löjliga tjejer som är ytliga och omogna.
Sen tar du studenten och inser att verkligheten är exakt lika rutten som skolan.
Du som trodde det var över, lurad!
Hela jävla världen är besatt av vem som klär sig bäst, vem som ligger med vem, vem som tjänar mest pengar, vem som får de snyggaste brudarna och vem som har en personlig kris. Och du har fortfarande inte den rätta looken, du har fortfarande inte de rätta vännerna. Ingenting förändras förutom ansiktena, namnen och trenderna.
Kolla bara på kändisarna. Alla skvallertidningarna.
"Du kan aldrig gissa vad Jessica har gjort!"
"Hur förlorade Mary Kate all den vikten?"
"Katie har fått en ny bebis, så vi antar att Tom är straight"
Allting som verkar spela roll är att klättra på den sociala stegen, du bryr dig fortfarande om din perfekta frisyr och den coola bilen du kör. Det spelar ingen roll om du är 16 eller 35.
Reese Witherspoon är baldrottningen.
Bill Gates, ordförande i Schack-klubben.
Jack Black, klassens clown.
Brad Pitt, lagkapten i fotbollen.
Vi har sett allt detta förut och vi bryr oss fortfarande om vem som festar mest, tar droger eller spyr efter middagen.
Så jävla bra kväll. Vi började med pizza & redbull/vodka. Tog tåget till Kph och hade ingen aning om vart vi skulle. Frågade oss fram och hamnade på en buss som tog oss långt bort från civilisationen. Promenerade en bit och fick till sist syn på ett svart nerklottrat hus. Givetvis var det dit vi skulle. Entrén var ett skjul, folk hade med sig egen sprit in, dom sålde vodka/cola för 20 spänn och små pojkar sprang runt och servade folket. Folk hade med sig sina hundar i handväskan, klädde sig i mjukisdress och nästan alla var påtända. Någon hade med sig den största jävla bongen jag någonsin sett, och 99% rullade joints på plats. Helt öppet. Framför "vakterna".
Klumben & Raske Penge var grymma. Mycket bättre live än vanligt faktiskt. Inte så många som är det. Men vilken energi, aldrig sett något liknande.
Efter konserten stannade vi kvar ett tag. Hade enormt ont i fötterna efter allt dansande. Vi försökte lista ut hur vi skulle ta oss hem, ingen av oss hade ju en aning om vart vi var någonstans, förstod inte språket och ingen annan kunde vägen heller.
Vid halv 3 satt vi på tåget hem, efter några stopp längs ströget. Kl 3 var jag hemma och insåg att jag precis haft den sjukaste, mest älskvärda kvällen någonsin. Tillsammans med min bästa vän sen 22 år tillbaka.
Jag var helt säker på att jag bara var ledig lördag & söndag. Kollade schemat innan och såg att jag är ledig måndag & tisdag också. Minisemester. Ibland är livet rättvist!
Väntar på Patrik nu, vi ska till Klagshamn och hänga med hans föräldrar & hund. Ikväll blir det lugnt, förmodligen en film & godis. Imorgon kommer det däremot bli galet! Ska till Köpenhamn med Felicia och se Klumben & Raske Penge och jag är redan söndertaggad. Kan inte bli annat än lyckat!
Sitter hemma hos Patrik, fast han är ute och springer. Felicia & Peter är ute med hunden. Mina första lugna 10 minuter idag. Hantverkarna väckte mig vid 8 och sen har det varit fullt drag sen dess. Vi har spelat minigolf, ätit glass, kollat på Pippi på de 7 haven (som kan vara den bästa filmen någonsin) spelat Pictionary och nu ska vi spela Med andra ord. Antar att det blir en runda till McDonalds sen.